fredag 5 februari 2010

7 synder och Irish Coffee


Det går en serie på TV om de sju dödssynderna.
Jag kommer aldrig ihåg dem, så jag har väl syndat lite då och då.
Här är listan:

1. Högmod (vi är bäst!)
2. Girighet (det skall jag ha!)
3. Vällust (wow… snygging…)
4. Avund (hur har de råd?)
5. Frosseri (Ester, skicka smöret!)
6. Vrede (va i he… forr djävelen…)
7. Lättja (fixar jag imorgon.)

I ett av programmen listades valspråk från olika religioner, texten från buddhismen är att
”Plåga inte andra med det som pinar dig själv”.
Då tänkte jag ”Aha, jag skall nog sluta med mitt bloggande”.

Men jag har tidigare tänkt att jag skulle följa upp med resultatet från min senaste horisontella förskjutning på CT LAB 1 på det som nu heter SUS. Jag vill dock lyfta fram att det är SUS i Lund. Resultatet är att tumören i stort sett ”står stilla”.
Den växer lite här och krymper lite där så sammantaget blir det att den håller sig lugn.

På tal om SUS. Jag växte upp i kustkommunen Lomma, där fanns (finns det kvar?) Folkets Hus på min tid i Lomma, 1956-1970. Kamrater som reste mer runt i världen än vad jag gjorde kom hem med vetskapen att Folkets Hus i Lomma var vida berömt under öknamnet ”Suset”. Malmö hamn besöktes av många fartyg och många sjöman fann vägen till Lomma Folkets Park där det kunde gå så vilt till att det susade rejält. När nu politikerna skapat SUS associerar jag det till den tidigare världsberömda lokalen ”Suset”, berömmelsen fortsätter i ny regi, nu som Skånes Universitets Sjukhus, SUSet.

Det susade lite här hemma då jag bjöd på Irish coffee som uppvärmning efter hjälp med snöskottning. Vi har lagt ut vår snöskottning på entreprenad men plogning av vår trottoar har inte prioritet 1. Anita skottar undan lite själv, men när det blev för rikligt med snö fick vi support från grannar med starka armar. De slet hårt i kylan och hade bråttom hem efter skottningen. Några dagar senare erbjöd jag dem en värmande drink som kompensation för det kyliga arbetet. Jag hade lite problem med ingredienserna, det kan du läsa om på annan blogg, läs George's blogg.
Jag lockar andra människor till langning, men visst är det inte langning om ekonomisk transaktion saknas? Jag räknar kallt med ett frikännande. Irish coffee drinken blev i vilket fall så bra att jag själv tyckte om den. Det susade lite nätt efter två stycken.
Det är en vit vinter i år. Vi tog en tur: Se filmen här...

Jag skall avsluta med lite plåga. Allt rullar på som vanligt, men jag lider av en gräslig trötthet och ibland frosskakningar som lindras av en yllefilt och nytt horisontalläge i soffan.
En positiv sak är att jag har mindre ont nu än förr, en negativ sak är jag har mindre ork.
Jag har fått höra att det tar ett år innan jag kommit igenom den påfrestning det är att få den behandling jag får idag. Anita tycker jag har blivit tystare, men det gäller inte efter två drinkar Irish coffee. Fråga grannarna, de blev inte utsläppta förrän jag pratat dem omkull dem rätt så rejält.

Historien om Irish coffee som jag uppfattat den är följande. I begynnelsen av de transatlantiska flygningarna var första stopp i Europa Shannons flygplats på Irland.
Detta var på 1940-talet, det år som anges är 1943.
Bartendern erbjöd de frusna passagerarna drinken med kaffe, whisky, brunsocker och grädde ovanpå. Vid ett tillfälle frågade en dam ”Är det här med brasilianskt kaffe?”
”Nej”, svarade bartendern, ”Det är irländskt kaffe!” och då var den drinken döpt.

Jag avslutar som Gunder Hägg en gång sade,
”Rätta mig om jag har fel men det är knappast troligt!”

Emaila, klicka här...
.