onsdag 16 september 2009

Jägermeister och Brandlarm


Min vän "George med liemannen bakom axeln" skriver i sin blogg om mig och han har blivit en god vän som vaktar mig lika noga som min fru Anita gör. Jag har för det mesta ett gott humör, det är lite tufft att vara "som vanligt" när det gör ont i bröstet. Det gör gott i hjärtat att ha en vän som George som bryr sig mer än vad jag förtjänar.
Han är full av energi och jag känner mig som ett dåligt laddat batteri som helst lägger mig i soffan för att laddas upp för kvällens TV-program. Är det för dåligt med TV-program surfar jag till SVT Play och kollar om jag missat något avsnitt i någon serie.
Länken till Georges blogg hittar du till vänster i bloggfönstret.

Det var bröllop i lördags och jag är brudgummens pappa, detsamma som far på redig skånska. Naturligtvis kunde jag inte hålla ben eller armar i styr utan skulle dansa lite vilt och snurra runt med mig själv och den flicka eller dam som vågade ta min hand och bogseras upp på dansgolvet.
Jag knäckte mig själv, lungorna orkade inte hålla syretillförseln uppe i den nivå som krävdes och jag fick vika ihop mig och sätta mig. Lutande mot bordet flåsade jag som ett bättre express-lokomotiv tills jag fått ner farten och kunde förstå att ibland kan det vara rätt vettigt att lugna ner sig, det enda alternativet härefter.

Sedan dess har jag så j**la ont i bröstet och efter ett telefonsamtal idag skall jag dubbla min dos av små piller som skall lindra smärtan. Så får jag se hur det går med det.

För en tid sedan fick jag en flaska Jägermeister av en god vän, HH. Jag tog de sista dropparna ur den till den middag jag just ätit. Inte vet jag allt som finns i Jägermeistern, men den lättar på trycket. Det kan vara en placebo-effekt, det bryr jag mig inte om, den dämpar ju det onda. En annan god vän sedan 53 år tillbaka, BL, har gett mig en rejäl flaska Jägermeister också så jag kommer att vara lycklig ett bra tag till.
När vi satt och åt slirade mina ögon till baksidan av flaskan där det står:

Jägermeister kan også nydes i mange spændende drinks,
prøv f.eks. den klassiske Brandbil med rød sodavand.
Röd sodavand? Nu blir nästa uppgift att resa till Danmark och köpa "Rød sodavand".
I mitt företag har vi tillverkat över 2000 vattentankar till brandbilar under mer än 30 år.
Kan en drink passa mig bättre än en "Brandbil"?

För många år sedan åkte vi till Malta med Dansk Folkeferie. Resebyrån arrangerade en festkväll på hotellet och där serverades drinkar. Dansken före mig i kön ville ha drinken "En Grön Volvo".
I alla år som gott har jag svurit över mig själv för att jag inte frågade hur man blandar till den. Kombinationen "En Grön Volvo" och en "Brandbil" är ju minst sagt färgrik. Får jag tag i "En Grön Volvo"-receptet blir nästa uppgift att hitta drinken "Blåljus".
Jag menar att trycker man i sig de tre så kommer man att låta som ett brandlarm och sluta som en sirén. En sådan där amerikansk som går ner i varv på slutet.
Då behövs det ingen Jägermeister förrän dagen efter.

Jag har Georges blogg i skärmfönstret bredvid, han skriver med en känsla och engagemang som lyser lika starkt som hans framträdande i "Himlen kan vänta". Karlen sprutar ju energi.
Jag ligger i soffan och trivs så himla bra med det, steget från levebrödsföretagare till soffliggare är inte smärtsamt förrän man försöker komma ur soffan.

Min "ventil" är att raljera lite, om skrivandet betraktas som konst vill jag återge vad Tommy Berggren sade i programmet "Här Är Ditt Liv", det första avsnittet med Mikael Persbrandt.
Han sade: "Konst utan sorg går inte".
Jag tror att vi som klarar av att hantera vår situation kan skoja, skämta och prata om det just därför att det finns en stor sorg i det som man måste ta sig genom.

Livet kan berikas även om det i andras ögon kan tyckas vara ett helvete.
För det mesta försöker jag att känna mig som ett brandlarm.
(Jo, det är så... jag har snott uttrycket från en Beck-film).

Slutligen det här med bröllopet. Bilderna finns på http://hmbg.net/web/pom/ och jag tycker om nr "POM312 Stolt". När nästa bröllop blir av vet jag inte, men jag kommer inte att dansa annat än slow dance så man får krama sin partner ordentligt.
De e ändå gött!

Emaila, klicka här...
.

fredag 11 september 2009

Han gifter sig imorgon!


Jag har börjat skanna in diabilder och plötsligt seglar många decennier förbi i repris.
Nu händer det aldrig att man plockar fram projektor och duk, bilderna ligger i lådor
som samlar damm. De tar också upp värdefull plats i utrymmen som är överfyllda.
Hårddisken är inte så skrymmande, det är idag lättare att koppla in TV:n och titta
på bilderna där. Nu sitter jag och skannar.

Kan ni tänka er att den här grabben gifter sig imorgon?
Fotot är 29 år gammalt, väldigt kul att se det igen.


Sunny guy. Livet leker!

Emaila, klicka här...
.

måndag 7 september 2009

CT 7 september 2009.


Jag har precis kommit hem från sjukhuset efter min datortomografi.
Oftast förkortat CT (Computed Tomography) (en. vardagligt CAT Scan),
på svenska även skiktröntgen.
Inom medicinsk diagnostik används datortomografi för att avbilda
patienten i tre dimensioner. Bortsett från att tekniken ger en
anatomisk bild i tre dimensioner så bidrar den också till att
synliggöra organ och vävnader med låg täthet för röntgenstrålning.

Det är en snabb process, av med kläderna på överkroppen i mitt fall,
in med en nål i armen. Kontrastvätska sprutas in som värmer upp hela
kroppen och sedan åker man tunnelbana ett litet tag.

Håll andan! Andas igen!

Jag bad operatören ta några bilder av denna händelse som härmed
visas för de som är intresserade av naturfotografi.
Själva "bilderna" på mitt inre skall jämföras med tidigare CT-scan
som gjordes två månader tidigare.

I väntan på besked fortsätter solen att skina på gott och ont.









Kom ihåg: Busvisslingar och applåder lämnas i kassan, tack.

Emaila, klicka här...
.